Gudhems Kungsgård fanns redan före 1100 talet och har bytt ägare flera gånger under åren. Gården tillhörde fram till ~ 1175 Uppsala Öd och var Konungens egendom. Men Konung Knut Eriksson skänkte den till Gudhemskloster. Klostret brann dock ner 1529. Ruinerna finns än idag att skåda alldeles i närheten av kungsgården.

Vid reformationen år 1533 drogs all klosteregendom inklusive Kungsgården in till Kronan. Olof Persson Örnefot erhöll då gården mot skyldighet att underhålla de nunnor som var kvar.

Kungsgården förlänades till Per Brahe d.ä. år 1540 av Gustav Vasa (morbror till Per Brahe). Detta medförde att egendomen tillhörde Visingsborgs grevskap.

År 1650 gav Drottning Kristina Kungsgården och klostret till överste Lars Jespersson Cruus, stamfader till den friherrliga ätten Cruus av Gudhem. Men det dröjde inte länge innan Kungsgården åter indrogs till Kronan och blev hemvist för förste majoren vid Västgöta regemente. Detta skedde år 1680. Åren 1687-96 bodde överstelöjtnant Lars Hierta på Gudhem. Under denna tid var den nuvarande södra flygeln manbyggnad och betecknades som ett stort vackert hus med två kamrar och kök. Under åren 1735-38 uppfördes huvudbyggnadens första våning under uppsikt av Carl Magnus de Laval. År 1756 byggde man den norra flygeln och år 1770 lät man en andra våning på huvudbyggnaden byggas till. Kungsgården var således officersbostad fram till 1844 och den sista officer att bo där under denna era överstelöjtnant Birger Hall.

Kungsgården blev utarrenderad av kronan år 1844 till filosofie magistern N. W. Lundequist som själv aldrig bodde på gården utan överlät detta till inspektorer. År 1862 dog Lundequist och änkan övertog arrendet fram till periodens slut 1874. Därefter övertog en av inspektorerna (Johan Stenbeck) som arrenderade egendomen fram till 1894. Han överlätt sedan arrendet till Lantbruks AB J. Stenbeck som hade detta till år 1908. Stenbeck födde upp helröda kor av Tönderras på Gudhem och han förbättrade avsevärt ekonomibyggnaderna på Kungsgården.

Siste arrendator var G. W. Nordström som vid periodens slut avträdde gården till den remont depå som då inrättades i Gudhem.

 

Remont Depå

Mellan 1914 och 1957 utnyttjades gården som remonter depå och under sommaren fanns där ungefär 350 hästar. Ett 50-tal hästkarlar tränade dem undre höst och vinter för att till våren överlämna dem till diverse regementen.

58.238441, 13.558095

Färder på Falbygden

Lars Bägerfeldt

58.2396, 13.5351

Missa inga nyheter

Gilla Lokal Helhet på Facebook

Shares
Share This